Till mina systrar och andra berörda

Nu tänker jag vara lite seriös.....

Ligger och läser en deckare av Unni Lindell och plötsligt läser jag detta och förundras:

..."Fanja skriver (i ett brev) att sorg är en triangel som snurrar runt i hjärtat med spetsar som rispar. Det gör fruktansvärt ont. Men vartefter tiden går slits spetsarna ner mer och mer, och till sist har triangeln blivit alldeles rund. Den fortsätter att snurra, men utan smärta. Sorg är en process som tar tid. Hur lång tid det tar innan man kan börja leva igen beror på många olika saker. På vilket stöd man har, och vilka resurser. När man klarar av att se att glädjen över över det man har en dag kommer att överskugga saknaden efter det man inte har. När man klarar av att släppa taget om sorgen, då är triangelns spetsar bortslipade, och kulan blir till en skatt i ens hjärta."

Och detta kan man läsa i en alldeles vanlig deckare så där bara en vanlig dag :)

/Marit